Träskhäxans tirader

Idag rinner det kallt i benet och foten. Kallt kallt.
Vansinnigt obehagligt.
Pratade med Doktor Gunnar imorse och ska dit på måndag. Skulle ha varit till naprapaten på måndag morgon egentligen men får väl ställa in det eftersom jag ska till doktorn. (Om det bara gick. Det går inte att få tag i min naprapat idag verkar det som. Jaja, det ger sig).

Jag tror att jag äntligen, efter snart ett års tjat, lyckades få Dr Gunnar att fatta att jag har ett allvarligt problem med min häl.
Han reagerade när jag sa att det ska finnas en kudde i hälen, har jag hört, och den funkar inte.
Ingen verkar fatta att jag faktiskt får så attans ont när jag går att det faktiskt tar bomstopp. Jag kan till slut inte ta ett steg till. Det känns som att hälen är gjord av is som håller på och krackelerar.

Hårt, kallt och ofattbart smärtsamt.

Promenera mera, har jag fått till svar.

(sic!)

Har sökt lite på nätet och hittat nåt som kallas ’heel pad syndrome’.
Verkar stämma bra, men hittar inte kopplingen till ischiasnerven. För det finns en koppling, det måste det göra. Annars är det väldigt märkligt att jag skulle drabbas av heel pad syndrome och brutal ischias i exakt samma sekund.

Måste plugga neurologi. Boktips någon?

Ont. Det rinner kallt i foten och det bränner i höften. Hurra. Not.