Ortopediskt? Neurologiskt? Psykosomatiskt??
Var hos ortopeden i torsdags. Fantastisk resa dit måste jag erkänna - solen sken på ett vårvintrigt landskap och det var nästan 2 timmars bilresa genom vackra Sverige (på småvägar ofcourse).
Jag njöt.
Ortopeden visade sig vara en trevlig prick med humor som lyssnade, trodde på mig och var en riktig hejjare på att kolla reflexer i och kring fötterna. (vänster bra - höger nä, noll, nada).
Fick se bilderna från min MR och fick dem förklarade. Tack!
Mina neurologiska bortfall överensstämmer inte med mitt diskbråck riktigt. På ett sätt ja, för det mesta av domningarna är i det typiska utbredningsområdet för S1-L5. Men inte allt och framförallt inte det faktum att domningarna sprider sig (t ex stortån som domnat först nyligen) och mina fascikulationer och att de börjat även på vänster sida. Fascikulationer hänger inte alls ihop med diskbråck egentligen, fick jag veta.
Diskbråcket är litet och borde inte ge några större problem alls som jag förstod det. Nu alltså.
Så han tyckte att det vore bra om man gjorde en MR på hela ryggen för att se om det är några problem nån annanstans. Men det är inte han som bestämmer det tydligen, han skulle skriva till min doktor på vårdcentralen.
...så får vi väl se vad som händer...
Han nämnde att det hela kanske inte är ortopediskt, utan neurologiskt.
Där kom den ja. Jag har ju väntat på det. Men jag tycker inte om det.
Min kropp lyssnade uppmärksamt tydligen, för nu har jag mer fascikulationer på vänster sida än någonsin innan (och på höger men det är ju inget nytt) och inte bara i benen utan även i rumpan (båda sidorna). Vilket inte heller är nytt men på vänster sida är det nytt. Hänger ni med? Spelar ingen roll.
Facikulationer. Världens konstigaste fenomen. Popcorn under huden.
Körde vilse på vägen hem, så nu vet jag lite mer om skogarna söder om Svenljunga än jag gjorde innan...