Ny vecka, startar med måndag.

Planen var att jag skulle åka till Dalarna med hela familjen imorgon. Men det blir inte så, jag har blivit sämre under helgen.
Men då kan det väl bara gå åt ett håll, eller hur? Jag måste rimligtvis börja bli bättre igen! 
Doktor A som jag träffade förra veckan angående mitt diskbråck ansåg att jag inte behövde vara sjukskriven längre eftersom jag har semester. Jag har varit sjukskriven 3 veckor och är långt ifrån bra.
I min enfald trodde jag att sjukskrivning var något som utfärdades beroende på hur sjuk man är, inte beroende på om man har semester eller ej.
När jag påpekade att jag har reflexer som inte fungerar (på höger sida längs med ischiasnerven som tagit semester pga diskbråck) så svarade Doktor A: "Jamen de slutar fungera när man blir gammal. Det är inget konstigt med det."
Jag är 41, hon lyckades få mig att känna mig lastgammal.
Men hon tyckte hon skulle kolla mina reflexer i alla fall o inledde det med att stå o banka på vänster knä 10-15 gånger utan att något hände. När jag påpekade lite stillsamt att hon slog för långt ner så lyckades hon träffa rätt.
Förtroendeingivande?
Jag gick därifrån med diagnos 'gammal tant på semester' tror jag.
 
Så... eftersom mitt blodtryck skenade i torsdags så skulle det testas idag igen, så jag ringde imorse o bad att få en ny läkartid då också, hos vem som helst förutom Doktor A, som i mina ögon lyckats få diagnosen 'idiot i läkarrock'.
Och nu har allt vänt till det bättre :)
Blodtrycket hade gått ner till 160/100. Eller var det 150/100? Nåväl, undertrycket har dippat från 120 till 100, och det var det viktiga. Fortfarande högt men inte lika hysteriskt som i torsdags, och eftersom jag har ont så är det acceptabelt, kom vi fram till, jag och Doktor G (som är en mycket bra doktor, han kan kolla reflexer med verktyg som är avsedda för helt andra saker! OCH han vet var reflexerna sitter! OCH han påstår inte att jag börjar bli antik!)
Ingen åtgärd för blodtrycket. Bedömdes som troligtvis smärtpåkallat högt.

Dessutom tyckte han att jag skulle vara sjukskriven, eller som han sa: "Du är ju skraltig."
Så jag är helt sjukskriven fram t o m 25 Juli, sedan halvt sjukskriven fram t o m 10 augusti.

Jag kan inte stå på tå med högerfoten! Alls! Om jag står upp och lyfter vänsterbenet och försöker ställa mig på tå med höger, så händer inte ett smack. Ingenting. Nada. *poff* Inte en muskel som rör sig.
Neurologiskt bortfall. Har jag inte enligt ortopeden i Borås. Nä just nä. Sääääkert. De kanske borde ha kollat det innan de skrev?
Det där hänger förresten ihop med ickefungerande reflexer. Och har inte ett smack med mina 41 år att göra.

Har ätit krabba o havskräftor till kvällsmat. Har fått ett gulligt sms från min son där han skriver att jag ska sköta om mig o så ett hjärta (!). Har träffat bra doktor. Har bättre blodtryck. 

Bra bra, mycket bra.